Strängnäs den 25 juni 2004

Genom i praktiken dagliga besök hos koordinatorn Tina håller jag mig underrättad om expeditionens framryckning när ni nu nalkas turkisk/iranska gränsen. Göran har åkt sträckan vid flera tillfällen per cykel och bil. Själv åkte jag samma sträcka tillsammans med honom men i motsatt riktning efter hans bestigning av K 2. Just vid gränsen, eller något stycke därefter, hade vi en härlig vy av Ararat med tvillingtopp och var starkt betänkta på en bestigning s a s en passant. Men vi avstod då vi i vår guidebok läste att tillstånd krävdes och att en turkisk radarstation befann sig någonstans på berget. Starkt bidragande till vårt beslut att avstå var också att vi dagen innan så när hade blivit beskjutna av iransk militär då vi på natten, kolsvart, svängde av vägen för att hitta en tältplats någon timmes bilfärd NV Teheran. Vi hamnade mitt i en militärförläggning där vi i strålkastarskenet kunde se soldater med skjutberedda vapen på linje rycka fram mot vårt fordon. Vi hoppade ut ur Range Rovern med händerna i vädret framför strålkastarna och situationen löste sig så småningom men incidenten var otäck med sannolikt ”triggerhappy” figurer som vädrade representanter för den ”store satan” d v s USA. – Den 18 december 1995 , färdades Göran ensam på sin cykel och drabbades av ett fälgbrott i Qarahchman, strax efter passagen av gränsen, som gjorde det nödvändigt för honom att ta bussen till Teheran för att få skadan åtgärdad. Men fuska fick han inte göra utan återvände till Q med hela ekipaget och cyklade sedan den sträcka han tvingats ta bussen!

Gerard Kropp.